Montering och inkoppling av hydraulisk separator

Tänk dig en panna med egen pump och efter den två eller tre kretsar, var och en med ytterligare en pump. Utan separator börjar pumparna ”trycka mot varandra”: en pump drar vatten från en krets, en annan trycker tillbaka det, radiatorerna blir ojämnt varma och pannan startar och stannar ofta. Separatorn skapar en zon där vattnet rör sig mycket långsamt. Där möts värmekällans krets och husets kretsar utan att påverka varandras tryck.

Separatorn hjälper också till att samla upp luft i den övre delen och slam i den nedre. Därför har den oftast en automatisk avluftare upptill och en avtappningsventil nertill, där slammet släpps ut.

En separator är särskilt motiverad i de här fallen:

• huset har flera värmekretsar med egna pumpar,
• radiatorer och golvvärme med olika vattentemperatur kombineras,
• flera pannor arbetar tillsammans, eller en panna kombineras med en annan värmekälla, till exempel en värmepump eller en ackumulatortank,
• tillverkaren av pannan eller värmepumpen kräver ett jämnt minsta flöde genom aggregatet.

I ett enkelt system med en värmekälla och en radiatorkrets behövs separatorn oftast inte. Om just ditt system behöver en avgör rörmokaren utifrån systemets schema och tillverkarens anvisningar.

Arbetet ser lite olika ut beroende på om det är ett nytt värmesystem eller om separatorn ska kompletteras i ett befintligt. När den kopplas in i ett system som redan är i drift brukar arbetet gå till så här:

1. Rörmokaren går igenom systemet: antal kretsar, värmekällans effekt, rörens material och dimension samt skicket på pumpar och ventiler.
2. Utifrån effekt och flöde väljer rörmokaren storlek på separatorn och dimension på anslutningarna.
3. Värmekällan och pumparna stängs av, ventilerna stängs och den del av systemet som behövs töms. Vid ett litet lokalt ingrepp kan rörmokaren i stället frysa röret, vilket tillfälligt stoppar flödet.
4. Separatorn monteras lodrätt på en bärande konsol på väggen, inte bara upphängd i rören.
5. Primärsidan (fram- och returledning från värmekällan) och sekundärsidan (fram- och returledningar till kretsarna) kopplas in. Anslutningarna får avstängningsventiler och demonterbara kopplingar så att separatorn går att serva senare.
6. Avluftare och avtappningsventil monteras, och vid behov en dykrör för reglerutrustningens temperaturgivare.
7. Systemet fylls, avluftas och trycksätts till drifttryck.
8. Skarvarna kontrolleras så att de är täta både med kallt och varmt vatten.
9. Pumparnas varvtal och regleringen ställs in så att flödet från värmekällan och flödet i kretsarna passar ihop.
10. Separatorn och anslutningarna isoleras så att värmen inte går förlorad ut i pannrummet.

Har pannan gasanslutning rör rörmokaren inte gasdelen vid det här arbetet, och ändrade inställningar på själva pannan sköts av en servicetekniker med rätt behörighet. Elinkoppling av nya pumpar och ny reglerutrustning får bara göras av en behörig elektriker. Känner du gaslukt vid pannan: starta inte pannan, rör inga strömbrytare, vädra, lämna utrymmet och ring 112.

Separatorer finns i flera utföranden. Valet styrs framför allt av värmekällans effekt, antalet kretsar och hur mycket plats det finns i pannrummet.

• Fristående separator passar när du redan har en fördelare eller planerar en separat.
• Separator ihopbyggd med fördelare sparar plats och förenklar monteringen när ett nytt pannrum med flera kretsar byggs.
• Fabriksisolerad separator gör att du slipper isolera i efterhand.
• Separator med magnetfilter fångar upp metallpartiklar, något som särskilt äldre system med stålrör har nytta av.

Med en kondenserande panna eller en värmepump är det viktigt att storlek och inkoppling dimensioneras noga. Om mer vatten flödar från värmekällan genom separatorn än vad kretsarna tar emot, går varmt vatten direkt tillbaka. Returvattnet blir varmare, pannan kondenserar sämre och värmepumpen arbetar mindre effektivt, vilket betyder att energin utnyttjas sämre.

Hur omfattande jobbet blir beror på flera saker:

• hur lätt det är att komma åt värmekällan och om det finns fri väggyta i pannrummet,
• rörens material: koppar- och plaströr kopplas på ett annat sätt än gamla stålrör, som måste kapas och gängas eller svetsas,
• om hela systemet måste tömmas eller om det räcker med att stänga av lokalt eller frysa röret,
• antalet kretsar och om nya pumpar, ventiler eller en fördelare behövs,
• vattnets skick: ett igensatt system är klokt att spola rent innan separatorn kopplas in,
• om panna eller värmepump byts samtidigt, eller om värmesystemet byggs om på annat sätt.

I praktiken är inkopplingen av en separator ofta bara en del av en större ombyggnad av pannrummet. Planerar du också att byta värmekälla eller bygga ut värmesystemet lönar det sig att göra allt i ett sammanhang.

Arbete på värmesystemet i din egen bostad kan i många fall ge rätt till ROT-avdrag för arbetskostnaden. Hur det fungerar och vilka villkor som gäller kan du kontrollera hos Skatteverket.

• separatorn är monterad liggande eller snett, så den skiljer varken av luft eller slam,
• primär- och sekundärsida, eller fram- och returledning, har kopplats fel,
• separatorn är för liten, vattnet strömmar för snabbt och pumparna stör varandra igen,
• avstängningsventiler saknas, så hela systemet måste tömmas vid service,
• separatorn hänger bara i rören utan konsol,
• pumparna är inställda var för sig utan hänsyn till varandra, och pannan fortsätter att starta och stanna,
• temperaturgivaren sitter på ett annat ställe än regleringen kräver,
• isolering saknas, pannrummet blir varmt och värme går förlorad.

Många av de här felen märks inte direkt. Oftast visar de sig först på vintern, när alla kretsar går samtidigt.

Be att få arbetet visat medan värmen är igång. Kontrollera att:

• separatorn sitter lodrätt och är stadigt fäst i konsolen,
• alla skarvar är torra både med kallt och uppvärmt vatten,
• separatorn har en fungerande avluftare och avtappningsventil,
• anslutningarna har avstängningsventiler och demonterbara kopplingar,
• trycket i systemet efter uppvärmning ligger inom det intervall som tillverkaren anger,
• alla kretsar blir varma och värmekällan inte startar och stannar med korta mellanrum,
• pumparna är inställda och rörmokaren har visat dig hur,
• separatorn och rören runt den är isolerade,
• du har fått kopplingsschema och anvisning för separatorn.