Montering av expansionskärl

Ett vanligt expansionskärl för slutna värmesystem har ett skal av stål och ett gummimembran inuti. På ena sidan av membranet finns värmevattnet, på den andra en gas, oftast luft eller kväve. När vattnet blir varmt trycker det på membranet och gasen pressas ihop. När vattnet svalnar trycker gasen tillbaka det ut i systemet. På så sätt ändras trycket i värmesystemet bara lite.

I många äldre svenska villor finns fortfarande ett öppet expansionskärl, placerat på systemets högsta punkt, ofta uppe på vinden. Det står i kontakt med luften, vatten avdunstar och syre kommer in i systemet. Syret sätter fart på korrosionen i rör, radiatorer och panna. Vid en renovering eller ett byte till värmepump går man därför oftast över till ett slutet system med membrankärl.

Värmesystemet brukar själv visa när kärlet behöver bytas. Typiska tecken är:

• Trycket på manometern stiger snabbt vid uppvärmning och sjunker tydligt när systemet svalnar
• Du måste fylla på vatten gång på gång, trots att du inte ser något läckage
• Säkerhetsventilen droppar eller släpper ut vatten när värmen går
• Det kommer vatten ur luftventilen på kärlets gassida när du trycker in den, vilket tyder på ett trasigt membran

Räcker det inte att byta säkerhetsventilen? Nej. Ventilen reagerar bara på för högt tryck. Om kärlet inte gör sitt jobb kommer en ny ventil att släppa vatten precis som den gamla.

Arbetet ser lite olika ut beroende på om det gäller en ny installation eller ett byte. I grunden gör rörmokaren så här:

1. Kontrollerar hur mycket vatten systemet rymmer, vilken typ av värme det är och hur högt huset är, och väljer kärlstorlek utifrån det.
2. Låter systemet svalna, stänger av pannan eller värmepumpen och sänker trycket, vid behov tappas en del av vattnet ur.
3. Demonterar det gamla kärlet om det är ett byte.
4. Ställer in förtrycket i det nya kärlet innan det ansluts, efter systemets höjd och tillverkarens anvisningar.
5. Monterar kärlet på vägg eller konsol och ansluter det via en servicekoppling som inte kan stängas av misstag.
6. Fyller systemet med behandlat vatten, avluftar radiatorer och panna och ställer in fyllnadstrycket.
7. Startar värmen, följer trycket under uppvärmningen och kontrollerar att alla kopplingar är täta.

Kärlet ansluts oftast på returledningen, alltså det svalare röret som går tillbaka till pannan. Där utsätts membranet för mindre värme. Var det exakt ska sitta avgörs ändå av pannans eller värmepumpens anvisningar och hur systemet är kopplat.

Hur ställer man in förtrycket? Man utgår från systemets statiska höjd, alltså höjden från kärlet upp till den högsta radiatorn. För varje tio meter höjd räknar man ungefär en bar, plus en liten marginal, oftast runt 0,2 till 0,3 bar. I en vanlig villa hamnar förtrycket därför ofta kring 0,8 till 1,2 bar. Fyllnadstrycket i systemet ställs sedan något över kärlets förtryck. Förtrycket går bara att mäta rätt när inget vattentryck ligger på kärlet.

Det som avgör valet är vilken sorts värme du har och hur mycket vatten systemet rymmer. Golvvärme innehåller mycket mer vatten än några radiatorer och behöver därför ett större kärl. En vedpanna med ackumulatortank behöver ännu större marginal.

• Inbyggt kärl: många pannor och inomhusdelar till värmepumpar har ett kärl inuti. Det kan räcka för ett mindre system, men vid utbyggnad eller golvvärme kompletteras det ofta med ett separat kärl
• Separat väggmonterat kärl: den vanliga lösningen i villor, lätt att komma åt vid kontroll
• Stående kärl på fötter: för stora volymer, till exempel tillsammans med ackumulatortankar

Se upp så att du inte blandar ihop dem. Kärl för tappvarmvatten, oftast blå, och kärl för solvärmekretsar har andra egenskaper än kärl för värmesystem, som oftast är röda. De ska inte ersätta varandra. Storleken ska bygga på en beräkning, inte på en uppskattning. Ett för litet kärl ger samma problem som ett trasigt.

Om det är det inbyggda kärlet i pannan som ska bytas handlar det om ett ingrepp i själva pannan. Gäller det en gaspanna ska jobbet göras av en servicetekniker som är behörig för just den pannan. Annars riskerar du både garantin och säkerheten. Känner du gaslukt: lämna bostaden och ring 112.

Enklast är att byta till ett likadant kärl på samma plats när det redan finns en servicekoppling. Då kan rörmokaren koppla bort kärlet utan att tömma hela systemet, och jobbet går ganska fort.

Mer arbete blir det i de här fallen:

• Det saknas avstängning och hela värmesystemet måste tömmas
• Kärlet sitter svåråtkomligt i pannrummet eller högt upp under taket
• Rören behöver dras om, eller ventiler, manometer eller säkerhetsventil behöver kompletteras
• Det gamla systemet är igensatt av slam som följer med ut när det töms
• En hydraulisk separator ska monteras samtidigt, eller ett gammalt öppet kärl på vinden ska tas bort

En hydraulisk separator skiljer pannans krets från värmekretsarna och är till hjälp när huset har flera kretsar, till exempel både radiatorer och golvvärme. Gör du ändå om systemet är det smart att koppla in kärl och separator i samma veva. Tänk också på att arbetskostnaden för den här typen av jobb i villa normalt kan ge rätt till ROT-avdrag. Fråga företaget hur de hanterar det.

Bor du i en bostadsrätt med gemensam värmecentral eller fjärrvärme är expansionskärlet inte något du som enskild boende ansvarar för. Om trycket svänger eller värmen inte fungerar, kontakta styrelsen i bostadsrättsföreningen eller fastighetsförvaltaren.

I praktiken händer det ofta att problemet inte beror på ett dåligt kärl utan på en felaktig montering. De här felen återkommer oftast:

• Förtrycket är kvar som det var från fabriken och har aldrig anpassats till huset
• Förtrycket mättes medan kärlet stod under vattentryck, och värdet blev fel
• Kärlet kan stängas av med en vanlig kulventil, någon stänger den och systemet står utan skydd
• Kärlet sitter på ett olämpligt ställe där pumpen eller hög temperatur påverkar det
• Storleken valdes på känn
• Luftventilen på kärlet är vänd mot väggen, så förtrycket går inte att kontrollera

Enligt tillverkarna och SS-EN-standarderna för värmesystem ska systemet vara skyddat i alla lägen. Därför får kärlet inte gå att stänga av med en vanlig ventil utan spärr.

När jobbet är klart, be rörmokaren visa hur kärlet är kopplat och gå igenom följande:

• Kärlet sitter stadigt och luftventilen går att komma åt
• Anslutningen går via en servicekoppling med skydd mot att stängas av misstag
• Du har fått veta vilket förtryck kärlet har och vilket fyllnadstryck systemet har
• Kopplingarna är torra även när värmen gått en stund
• Trycket stiger bara lite vid uppvärmning och går tillbaka till samma värde när systemet svalnat
• Säkerhetsventilen droppar inte
• Radiatorerna är avluftade och blir varma över hela ytan
• Du har fått dokumentation på utfört arbete och kärlets bruksanvisning