Tömning av värmesystem

Många undrar om man ska tömma värmesystemet varje år inför vintern. Svaret är nej. Vattnet som har cirkulerat i systemet i flera år har redan blivit av med sitt syre, och kalken har fällts ut. Därför är det skonsammare mot rör och panna än färskt kranvatten. Varje gång du fyller på nytt kommer det in syre och mer kalk, och det ger korrosion och beläggningar. Att tömma i onödan gör alltså mer skada än nytta.

Tömning är rimlig framför allt i de här fallen:

• Byte eller flytt av en radiator som inte går att stänga av separat med ventiler
• Reparation eller byte av rör, ventiler, cirkulationspump eller panna
• Spolning av ett igensatt system, till exempel när en gammal panna byts mot en värmepump eller ny panna
• Vinterstängning av ett hus som inte ska hållas frostfritt

Ska du bara byta en radiator behöver du ofta inte tömma hela huset. Har radiatorn termostatventil och en avstängningsbar returkoppling kan rörmokaren stänga den och tömma bara den.

Vattenburna radiatorer

Vattnet töms via en avtappningskran i systemets lägsta punkt. Den sitter oftast vid pannan, i pannrummet, i källaren eller under den lägsta radiatorn. En slang kopplas till kranen och leds till golvbrunnen eller ut. Sedan öppnas luftningsskruvarna på radiatorerna, uppifrån och ned. Då kommer luft in och vattnet kan rinna ut. Har systemet automatisk påfyllning stängs den först, annars fylls vatten på hela tiden.

I många äldre svenska villor finns ett öppet expansionskärl på vinden. Där sjunker vattennivån i kärlet när systemet töms, och vid påfyllning ska nivån kontrolleras där i stället för på en tryckmätare. I nyare hus är systemet oftast slutet med ett tryckkärl vid pannan.

Golvvärme

Golvvärme har långa slingor som ligger vågrätt under golvet, och självfall räcker inte för att få ut allt vatten. Ska golvvärmen tömmas på grund av frostrisk blåser rörmokaren ur varje krets vid fördelaren med tryckluft eller spolar dem. Annars stängs golvvärmekretsarna oftast bara av vid fördelaren och får stå fyllda.

Värmepump och fjärrvärme

Vid bergvärme eller jordvärme finns en separat köldbärarkrets med frostskyddsvätska ute i borrhålet eller marken. Den töms inte vid vanliga arbeten på husets radiatorer och ska bara hanteras av en installatör. Vid fjärrvärme gäller tömningen husets egen sida efter undercentralen. Ledningarna in från nätet tillhör energibolaget och rörs inte.

Lägenhet i flerbostadshus

Bor du i en lägenhet med gemensam värme tömmer du inte systemet själv. Stamledningarna är gemensamma, så tömning och påfyllning sköts av bostadsrättsföreningen eller fastighetsägaren. Annars kan en hel trappuppgång bli utan värme. Kontakta därför styrelsen eller fastighetsskötaren innan du byter en radiator.

Tömningen går snabbt i ett överskådligt system med lättåtkomlig avtappningskran, ventiler som fungerar och ett enda plan. Mer tid går åt i de här situationerna:

• Många radiatorer eller flera våningsplan
• Kombination av radiatorer och golvvärme
• Kärva eller läckande ventiler som kan gå sönder när de öppnas
• Ingen avtappningskran, så att en koppling på en radiator måste lossas
• Mycket smutsigt vatten som sätter igen kranar och kräver spolning
• Frostskyddsvätska i systemet, som inte får hällas i avloppet utan ska samlas upp och lämnas till återvinningscentral

Arbetskostnaden för tömning som ingår i en reparation eller ett byte kan ofta omfattas av ROT-avdrag. Fråga hantverkaren hur det fungerar i ditt fall.

Ett enkelt radiatorsystem kan en händig person tömma själv. Rör inte gasanslutningen eller pannans elinstallation. Elarbeten ska göras av en behörig elektriker. Är du osäker på var systemets lägsta punkt finns eller vad en viss ventil gör, ring en rörmokare.

1. Stäng av pannan eller värmepumpen med reglaget eller säkringen och vänta tills radiatorerna bara känns ljumma.
2. Stäng den automatiska påfyllningen eller ventilen för kallvatten in i systemet.
3. Ta fram slang, hinkar, trasor och luftningsnyckel.
4. Koppla slangen till avtappningskranen i lägsta punkten och led änden till golvbrunnen eller ut, lägre än kranen.
5. Öppna avtappningskranen.
6. Öppna luftningsskruvarna på radiatorerna en i taget, börja på översta planet.
7. Vänta tills vattnet slutar rinna och kontrollera radiatorer i de lägsta delarna, där vatten kan ha blivit kvar.
8. Vid vinterstängning: lossa även kopplingarna på de lägsta radiatorerna och låt systemet stå öppet så att inget vatten blir kvar.
9. Före påfyllning: stäng alla ventiler och kranar och kontrollera förtrycket i expansionskärlet enligt pannans manual.
10. Fyll långsamt, helst med behandlat vatten enligt tillverkarens rekommendation, och lufta radiatorerna löpande, från den lägsta till den högsta.
11. Fyll på till det tryck tillverkaren anger, i en villa oftast runt 1 till 1,5 bar när systemet är kallt. Har du öppet expansionskärl, fyll tills nivån i kärlet stämmer.
12. Starta värmen, låt systemet bli varmt, lufta igen och kontrollera trycket.

• Tömma ett varmt system. Hett vatten under tryck kan ge brännskador och skada packningar och golv.
• Glömd påfyllning. Vattnet slutar aldrig rinna och du undrar varför systemet inte blir tomt.
• Vatten kvar i lägsta punkterna. Vid vinterstängning räcker lite vatten i en radiator eller en rörböj för att frosten ska spräcka den.
• Våld mot gamla ventiler. En kärv ventil bryts lätt av. Ha en reservdel eller en rörmokare till hands.
• Dålig luftning. Det bubblar i systemet, radiatorerna blir bara varma upptill och pumpen far illa.
• Fel tryck. Är trycket för lågt larmar pannan, är det för högt släpper säkerhetsventilen ut vatten.

När systemet är fyllt och värmen påslagen är det klokt att hålla koll i några timmar och kontrollera trycket igen de närmaste dagarna. Luften frigörs gradvis, så det är normalt att behöva lufta radiatorerna en gång till.

• Trycket ligger inom det område tillverkaren anger och sjunker inte när systemet blivit varmt
• Pannan eller värmepumpen visar inget larm och pumpen går tyst
• Alla radiatorer blir jämnt varma över hela ytan
• Det bubblar eller väser inte i systemet
• Kopplingar, ventiler och avtappningskran är torra
• Säkerhetsventilen droppar inte
• Vid golvvärme är alla kretsar på fördelaren öppna och flödesmätarna visar flöde
• Har delar bytts vet du från rörmokaren vad som byttes och till vilket tryck systemet fylldes