Montering av elementventiler

Ett vanligt element har två delar som styr vattnet. På tilloppet sitter reglerventilen, som du styr temperaturen med. På returen sitter returkopplet, som gör att elementet kan stängas av och att flödet genom det kan ställas in.

• Termostatventil med termostathuvud stryper flödet av sig själv efter rummets temperatur och är i dag det vanliga valet i både villor och lägenheter
• Manuell ventil ställer du in genom att vrida på ratten. Den passar bäst i förråd, tvättstuga eller andra utrymmen där temperaturen sällan behöver ändras
• Ventil med förinställning begränsar det största flödet genom ett visst element. Det behövs vid injustering, alltså när värmen fördelas jämnt i hela systemet
• Vinkel- eller rak modell väljs efter om rören kommer ur väggen eller ur golvet
• Element med nedre anslutning har en inbyggd ventilinsats, och till dem monteras en anslutningsventil under elementet

Ventilhuset är oftast av mässing, ofta förnicklad. Plast används främst i termostathuvuden och skyddslock. När du väljer ventil är det viktigt att den passar de befintliga rören och att det finns ett lämpligt termostathuvud till den.

Alla problem med värmen betyder inte att elementet måste bytas. Ofta räcker det med en ny ventil. Tänk på ett byte när:

• Det syns fukt, kalkavlagringar eller rostfläckar runt eller under ventilen
• Elementet går för fullt fast termostaten står på lägsta läget
• Elementet förblir kallt medan de andra blir varma
• Ventilen väser, visslar eller knackar
• Stiftet under termostathuvudet har fastnat och inte går att lossa

Det lönar sig att kombinera ventilbytet med annat arbete, till exempel nya element, målning, nytt golv eller tilläggsisolering. När ett flerbostadshus har tilläggsisolerats görs ofta en injustering av hela värmesystemet, och då byts ventilerna i alla lägenheter samtidigt.

Stänga av och tömma

Ventilhuset går inte att byta medan systemet står under tryck. I en villa stänger rörmokaren av pannan eller värmepumpen, låter vattnet svalna och tömmer åtminstone den del av systemet där arbetet görs. I ett flerbostadshus måste stammen stängas och tömmas. I en bostadsrätt brukar föreningen eller fastighetsskötaren sköta det, så tiden bokas med styrelsen i god tid.

Demontera den gamla ventilen

Den gamla ventilen lossas med nyckel, och röret hålls emot så att det inte vrids. Gängor och tätningsytor rengörs. Är gängan skadad eller korroderad måste den åtgärdas, annars blir den nya kopplingen inte tät.

Montera den nya ventilen

Gängade kopplingar tätas med lin och gängpasta eller med gängtejp avsedd för värmesystem. Vissa ventiler har tätningen inbyggd. Ventilen monteras så att pilen visar flödesriktningen och dras åt ordentligt men med känsla, så att muttern eller radiatornippeln inte spricker.

Fylla på, lufta och provtrycka

Systemet fylls på, varje element luftas och trycket kontrolleras. I en villa fylls det på till den nivå som tillverkaren av pannan eller värmepumpen anger. Därefter får kopplingarna stå under tryck och kontrolleras en gång till när vattnet har blivit varmt.

Termostathuvud och inställning

Termostathuvudet sätts på sist, oftast i helt öppet läge. Om ventilen har förinställning ställs den in enligt injusteringsberäkningen eller efter rörmokarens rekommendation.

Enklast är ett byte i en villa där elementet är lätt att komma åt, rören är i gott skick och den nya ventilen har samma mått som den gamla. Då handlar det bara om att byta del mot del.

Jobbet tar längre tid och blir dyrare när:

• Elementet sitter i en trång nisch, bakom möbler eller bakom en inklädnad
• Gamla stålrör spricker när de lossas eller har rostiga gängor
• Den nya ventilen har ett annat centrumavstånd eller en annan anslutning, så att rören måste byggas om
• Stammen i ett flerbostadshus måste stängas och arbetet får vänta på en ledig tid
• Arbetet görs mitt i eldningssäsongen, när systemet måste tömmas och startas upp igen
• Många element ska bytas och sedan injusteras

Byter du ventiler i flera rum samtidigt blir det däremot oftast effektivare per ventil, eftersom tömning och påfyllning bara görs en gång. Arbetskostnaden för den här typen av arbete i bostaden kan ofta ge ROT-avdrag. Villkoren kan du kontrollera hos Skatteverket.

• Dålig gängtätning, antingen för lite material eller fel material, så att kopplingen börjar droppa efter en tid
• Ventil monterad mot pilen, som sedan brummar och knackar och där termostaten inte reglerar som den ska
• För hård åtdragning, som skadar muttern eller elementets gänga
• Utebliven luftning, så att elementet förblir kallt upptill och det bubblar i systemet
• Ingen injustering, så att elementen nära pannan blir för varma medan de längst bort inte räcker till
• Fel placerat termostathuvud, till exempel dolt bakom en gardin eller riktat uppåt över ett varmt rör, så att givaren mäter en annan temperatur än den som är i rummet

Byter du ventiler i en bostadsrätt är det klokt att prata med styrelsen först, så att inställningen stämmer med resten av huset.

Själva ventilhuset bör du låta en rörmokare byta, särskilt i ett flerbostadshus. Däremot kan du själv byta termostathuvudet, som sätts på ventilen utan att systemet töms, och lufta elementet efteråt.

1. Ta reda på vilken ventil som sitter på elementet och vilken anslutning den har. Köp vid behov ett huvud med adapter som passar ventilens fabrikat.
2. Vrida det gamla termostathuvudet till högsta läget.
3. Lossa muttern eller låsringen och dra av huvudet.
4. Kontrollera att ventilstiftet fjädrar tillbaka när du trycker på det. Om det har fastnat, rör försiktigt på det tills det går lätt.
5. Ställa det nya huvudet på högsta läget, sätta det på ventilen och dra åt för hand.
6. Lägga en trasa och ett litet kärl under luftskruven.
7. Öppna luftskruven med luftningsnyckeln och låta den vara öppen tills det kommer vatten utan bubblor.
8. Stänga luftskruven och, i en villa med egen panna eller värmepump, kontrollera trycket på manometern.
9. Ställa termostaten på önskat läge och efter några timmar kontrollera att elementet blir jämnt varmt.

Gå igenom de här punkterna tillsammans med rörmokaren när jobbet är klart:

• Kopplingarna är torra, även med varmt vatten och efter några timmars drift
• Ventilen är monterad efter pilen för flödesriktning
• Elementet blir varmt över hela ytan, utan kall överdel
• Termostaten reagerar, och elementet svalnar gradvis när den vrids till lägsta läget
• Termostathuvudet är inte övertäckt och pekar ut i rummet, inte uppåt
• Förinställningen på ventilerna är antecknad och du vet vilka värden som gäller
• Trycket i systemet stämmer med tillverkarens uppgift för pannan eller värmepumpen
• Det är rent runt elementet och inga spår av vatten syns
• I ett flerbostadshus är stammen påfylld igen och föreningen vet att arbetet är klart