Montering av varmvattencirkulation (VVC)

VVC gör mest nytta när beredaren står långt från tapp­ställena. Ett typiskt exempel är en villa där värmepumpen och beredaren står i tvättstugan eller pannrummet på bottenvåningen och badrummet ligger på övervåningen. Samma sak gäller en stor lägenhet eller ett radhus med flera badrum. I en liten lägenhet där beredaren sitter precis bredvid badrummet lönar det sig sällan. Ledningen är så kort att varmvattnet kommer snabbt ändå.

Det spelar också roll var varmvattnet kommer ifrån. VVC behöver en beredare eller en värmeväxlare med anslutning som vattnet kan gå tillbaka till. En elberedare eller en värmepump med varmvattentank brukar fungera bra. En fjärrvärmecentral värmer vattnet direkt när det flödar, och då beror det på modellen: vissa har förberedd VVC-anslutning, andra inte. Fråga din leverantör eller installatör. Bor du i bostadsrätt med gemensamt varmvatten är det föreningen som ansvarar för cirkulationen i stammarna. Prata med styrelsen innan något görs i de gemensamma ledningarna.

Ett bra resultat börjar med planeringen. Rörmokaren tittar först på var beredaren står, hur varmvattenledningen går och hur långt returledningen behöver dras. Oftast dras cirkulationen till det tappställe som ligger längst bort eller till slutet av huvudledningen, inte till varje blandare för sig.

1. Stänga av vattnet och tömma den del av varmvattensystemet som berörs.
2. Planera returledningens väg så kort som möjligt och utan blindledningar, helst parallellt med varmvattenledningen.
3. Dra cirkulationsledningen, som oftast har mindre dimension än varmvattenledningen, och ansluta den i slutet av varmvattenslingan.
4. Isolera båda ledningarna, varmvatten och retur, hela vägen, också vid böjar och ventiler.
5. Montera VVC-pumpen vid beredaren med avstängningsventiler på båda sidor och en backventil, med pilen i flödesriktningen mot beredaren.
6. Vid flera slingor montera injusteringsventiler eller termostatiska cirkulationsventiler så att vattnet fördelas jämnt.
7. Ansluta returledningen till beredarens VVC-anslutning, om den finns.
8. Fylla systemet, lufta det och göra en täthetsprovning.
9. Koppla in pumpen och ställa in styrningen, alltså drifttider eller temperatur.

Den elektriska inkopplingen av pumpen, särskilt om den ska fast anslutas utan stickpropp, ska göras av en behörig elektriker. Välj gärna en rörmokare som arbetar enligt Säker Vattens branschregler, särskilt om ledningarna går genom badrum eller andra våtrum. Arbetskostnaden kan ofta ge ROT-avdrag, kontrollera vad som gäller hos Skatteverket.

För tappvarmvatten används en pump som är gjord för dricksvatten, med pumphus i brons, mässing eller rostfritt stål. En vanlig cirkulationspump för radiatorsystemet med pumphus i gjutjärn hör inte hemma här. Den rostar när den kommer i kontakt med syresatt färskvatten. I en vanlig villa räcker en liten pump. Större pumpar behövs bara vid långa ledningar och stora byggnader.

Varför spelar styrningen så stor roll? En pump som går dygnet runt skickar hela tiden varmvatten genom rören, och vattnet tappar värme på vägen. De flesta hushåll använder mest varmvatten på morgonen och kvällen. Därför finns de här alternativen:

• tidur: pumpen går bara på inställda tider, till exempel på morgonen och kvällen,
• termostat: pumpen startar när vattnet i returledningen har svalnat under en inställd temperatur,
• självlärande pump: enligt tillverkaren lär den sig när hushållet brukar använda varmvatten och anpassar sig,
• start vid behov: med en knapp eller en givare vid kranen, så att pumpen bara går en kort stund.

Glöm inte hygienen. Varmvatten som står länge i ljummen temperatur ger bakterier som legionella bättre förutsättningar. Därför håller man oftast ungefär 60 °C ut från beredaren och ser till att returvattnet inte blir för svalt, gärna inte under ungefär 50 °C. Många beredare och värmepumpar har dessutom en funktion för tillfällig extra uppvärmning. Själva ledningarna görs i vanliga material för vattenrör, alltså PEX, flerskiktsrör eller koppar, med isolering av lämplig tjocklek.

Ibland blandas VVC ihop med hydrauliska utjämnare och liknande delar. De hör till värmesystemet med panna och radiatorer, inte till tappvarmvattnet. Om pannrummet och värmesystemet byggs om samtidigt är det ett separat jobb.

Enklast är det i ett nybygge eller vid en totalrenovering, när väggarna är öppna och returledningen kan dras samtidigt med övriga rör. Det hjälper också om beredaren har en färdig VVC-anslutning och om vägen är kort och lätt att följa.

Svårare blir det när VVC ska byggas in i ett färdigt hus. Då gäller det att hitta en väg som inte kräver mycket bilning, till exempel ett installationsschakt, ett undertak, utrymmet under trappan eller pannrummet. Jobbet tar också längre tid om gamla rör är i dåligt skick och delvis måste bytas, om avstängningsventiler saknas, om beredaren saknar VVC-anslutning eller om flera slingor behöver justeras in. Ju fler sådana hinder, desto mer arbete, och därmed blir det dyrare.

• Pump utan styrning. Den går dag och natt, drar onödig el och kyler ner vattnet i beredaren.
• Saknad eller tunn isolering. Vattnet i rören tappar snabbt värme, beredaren får värma mer och vinsten försvinner.
• Ingen backventil. Vattnet kan gå åt fel håll och kallvatten kan tryckas in i returledningen.
• Pumpen sitter åt fel håll. Pilen på pumpen ska peka mot beredaren.
• Slingor som inte är injusterade. Vattnet tar den kortaste vägen och badrummet längst bort blir utan varmvatten.
• Fel pump. En radiatorpump i gjutjärn rostar, och en för stor pump låter och drar mer energi.

I praktiken händer det ofta att cirkulationen fungerar men att kostnaden för varmvatten stiger. Nästan alltid beror det på en pump utan tidstyrning och oisolerade rör.

Be rörmokaren visa hur systemet fungerar och gå igenom de här punkterna:

• täthetsprovning är gjord och alla skarvar är torra,
• både returledningen och varmvattenledningen är isolerade hela vägen,
• pumpen är avsedd för dricksvatten och pilen pekar mot beredaren,
• det finns avstängningsventiler och backventil vid pumpen,
• styrningen är inställd och du vet hur du ändrar tider eller temperatur,
• varmvattnet kommer inom några sekunder vid tappstället längst bort,
• pumpen går tyst, utan brummande eller bubblande ljud,
• den elektriska inkopplingen är gjord av en behörig elektriker,
• du har fått manual till pump och styrning, gärna också en skiss över rördragningen.