Frysning av rör

Själva frysningen tar inte lång tid, men förberedelserna avgör resultatet. En ispropp håller bara om vattnet i röret står stilla och inte är varmt. I praktiken ser arbetet ut ungefär så här:

1. Rörmokaren bedömer rörets material, dimension och skick och väljer en rak, oskadad sträcka att frysa.
2. Pannan eller värmepumpen och cirkulationspumpen stängs av, eller så stängs ventilen på den aktuella slingan. Vattnet måste svalna, eftersom varmt vatten fryser mycket långsammare.
3. Fryshuvuden spänns fast på röret. På mindre rör räcker oftast ett, på grövre rör sätts ibland två bredvid varandra.
4. Utrustningen kyler tills en hel propp har bildats. På vanliga dimensioner i bostäder tar det oftast från några minuter upp till ett par tiotals minuter, beroende på material.
5. Rörmokaren kontrollerar försiktigt att proppen håller: en koppling bakom proppen lossas och man ser efter att vattnet slutar rinna.
6. Därefter görs själva reparationen. Utrustningen är igång hela tiden och håller proppen frusen.
7. När arbetet är klart stängs kylningen av, proppen får tina långsamt och systemet startas igen, fylls på och luftas.

Frysning gör störst nytta där en tömning skulle innebära mycket arbete och onödiga risker. Typiska situationer:

• byte eller demontering av en radiator som saknar avstängningsventiler,
• byte av en gammal ventil eller kran som har börjat läcka,
• anslutning av en ny ledning, till exempel vid renovering av badrum eller kök,
• lagning av en läckande rörsträcka,
• arbete i en enskild lägenhet i ett hus med gemensamt värmesystem.

Varför vill man helst slippa tömma systemet? I ett äldre system lossnar avlagringar när vattnet tappas ur och fylls på igen, och de kan sedan sätta igen ventiler och radiatorer. Det kommer lätt in luft, systemet behöver luftas länge och på vintern hinner rummen bli kalla under tiden. I ett större system handlar det dessutom om mycket vatten, ibland med tillsatser.

Frysning fungerar dock inte överallt. Om värmesystemet innehåller frostskyddsvätska, vilket ibland förekommer i fritidshus eller i system som ska tåla att stå ouppvärmda, bildas proppen svårt eller inte alls. Problem uppstår också när vattnet hela tiden flödar, till exempel i en servisledning med fullt tryck som inte går att sänka, eller om röret är så korroderat att det kanske inte tål temperaturförändringen. Då föreslår rörmokaren ett annat sätt, till exempel att bara tömma en enskild slinga.

I ett flerbostadshus är stamledningarna gemensamma. Bor du i en bostadsrätt, kontakta styrelsen eller föreningens fastighetsskötare i god tid och boka en tid för arbetet. Ofta behöver cirkulationspumpen i undercentralen eller fjärrvärmecentralen stängas av en stund, och den sköter föreningen.

Det finns i huvudsak tre typer av utrustning. Vilken som väljs beror på rörets dimension, material och hur länge proppen måste hålla.

• Elektrisk frysmaskin fungerar ungefär som ett kylskåp. Fryshuvudena är kopplade till en kompressor och kan hålla proppen under lång tid. Den passar för rör i lägenheter och villor,
• koldioxid från tryckflaska används för korta ingrepp på mindre rör. Metoden är enkel, men proppen håller bara så länge det finns gas kvar i flaskan,
• flytande kväve används på grövre rör och mer krävande installationer, till exempel i tekniska utrymmen eller lokaler.

Stål- och kopparrör fryses rutinmässigt. Plaströr och flerskiktsrör leder värme sämre, så frysningen tar längre tid och måste följas noggrannare. Vissa rörtillverkare har egna begränsningar för frysning, så det är bra att ta reda på vilket material rören hemma hos dig är gjorda av.

Hur omfattande och krävande arbetet blir, och därmed vad det kostar, beror främst på följande:

• Dimension och material: ett tunt kopparrör fryser snabbt, medan tjockväggigt stål eller grövre rör kräver kraftfullare utrustning och mer tid,
• åtkomst: ett synligt, fritt draget rör är idealiskt, medan ett rör i spår, bakom kakel eller tätt intill väggen först måste friläggas,
• möjlighet att stoppa flödet: går det att stänga av pumpen och låta systemet svalna går allt smidigt, vid konstant flöde tar arbetet längre tid eller blir omöjligt,
• rörens skick: rostiga eller tidigare lagade rör kräver ett försiktigare arbetssätt,
• arbetet som följer: frysning görs nästan alltid tillsammans med byte av radiator, ventil eller rörbit, och hur lång tid det tar avgör hur länge proppen måste hålla.

Arbetskostnaden för den här typen av jobb kan ofta ge rätt till ROT-avdrag. Fråga företaget hur de hanterar det och se till att arbetet och materialet redovisas separat på fakturan.

De flesta problem uppstår inte vid själva frysningen utan på grund av dåliga förberedelser. Det här ser man om och om igen:

• frysning av ett varmt system eller med pumpen igång, proppen bildas inte eller släpper mitt i arbetet,
• fel ställe, till exempel en böj, en koppling eller en skadad sträcka där röret är som svagast,
• frysning på två ställen efter varandra med en instängd sträcka emellan, isen expanderar och trycket i den stängda biten kan stiga så mycket att röret skadas,
• lödning eller svetsning för nära proppen, värmen smälter den, därför hålls avstånd eller så väljs pressade kopplingar,
• att skynda på upptiningen med öppen låga, vilket kan deformera röret eller leda till läckage senare.

Vid upptiningen gäller en enkel regel: låt proppen tina i lugn takt och slå på fullt tryck och pumpen först därefter.

När rörmokaren har gått, se efter att systemet fungerar lika bra som tidigare. Gå igenom de här punkterna:

• Den nya eller utbytta kopplingen är torr och droppar inte heller efter några timmars drift
• Stället där proppen satt har ingen synlig deformation eller spricka
• Trycket på manometern ligger inom det intervall som tillverkaren av pannan eller värmepumpen anger
• Radiatorerna är luftade och blir jämnt varma över hela ytan
• Cirkulationspumpen går och det hörs inget bubbel eller väsande i rören
• Rörmokaren har berättat exakt vad som byttes och vad du ska göra om det dyker upp fukt senare